När verkligheten hinner ikapp

Under midsommarhelgen hade vi ett dödsfall i sambons familj. Det var rätt väntat men det var inte väntat nu och det gick så himla fort, ingen var förberedd, och naturligtvis är alla ledsna. Vi har haft fler släktmiddagar än vanligt tillsammans sedan dess, vi har träffats och umgåtts och det har känts alldeles som vanligt fast det är en person som saknas. Under middagarna är det ingen som har gråtit men jag har förstått att de gjort de ungefär nästan resten av tiden. Jag har varit den okänsliga som varit glad ändå för jag har andra saker att glädja mig åt, jag har inte varit helt bedövad av sorg av någon anledning.

Så nu under frukosten kom mina tankar in på någon långsökt bana och jag började tänka på Åhléns Citys sminkavdelning. Jag tänkte på smink och på tjejerna som jobbar där och deras kunskap. Jag tänkte på när jag själv frågade om hjälp där senast och det var när jag skulle köpa födelsedagspresent till kvinnan som nu inte finns mer. Det var i maj och hon hade önskat sig en specifik kajal och en specifik underlagskräm och jag var, trots att jag är läskunnig och noggrant hade skrivit ner vad jag skulle ha, lite nipprig att det skulle bli fel så jag frågade en anställd om jag tagit rätt produkter. De grejerna kan hon inte ha hunnit använda upp. Så, nu, två veckor senare, träffade verkligheten mig. Begravningen kommer inte bli kul asså…

1 kommentar

  1. Yes, visst är det så!
    Casper hade ett par veckor/nån månad bara 090611, men sen så en dag så fick vi hem ett brev o då såg jag hans 4 sista siffror :D Voilá, systemet är checkt! :D

    puss!

Kommentarer inaktiverade.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial