Yogan som blir av

Under våren går jag en yogakurs som hålls en gång i veckan i min hemkommun.

Jag har länge tittat på yogakurser men inte hittat någon som har fungerat logistiskt. Ska jag ta en i stan? Då blir det så himla sent hem och många kurser börjar inte förrän 18, 19 och det skulle bara fungera någon av de dagar jag jobbar. Undantaget har varit när jag gått på gravidyogakurs och verkligen tagit mig tid, men en ”vanlig” yogakurs känns svårare att klämma in i schemat.

I den större grannkommunen har jag inte heller hittat något bra som inte legat på omvägar.

Så googlade jag väl runt i vanlig ordning och hittade Yoga Ro som skulle ha två kurser på tisdagar med start i januari. Jag mejlade direkt. Jag missade första omgången men kunde glädjande nog hoppa på från andra tillfället. Det är kundaliniyoga som jag inte hade testat tidigare men gillade direkt. Jag föredrar i ärlighetens namn lugn och meditativ yoga framför fysisk och det får jag verkligen med den här kursen.

Vid senaste tillfället gjorde vi en meditation där vi först sa ”sa-ta-na-ma” högt i fem minuter, sen viskade i fem minuter, helt tysta i tio, viskade i fem och högt i fem – 30 minuter sammanlagt. Först vindlade tanken på att sitta och skandera i 30 minuter men när vi väl satte igång försvann tiden bara.

Det har varit fantastiskt att ha ett tillfälle i veckan då jag gått iväg och yogat. Jag fuskar gärna och ”gör det imorgon” eller blir avbruten när jag väl gör något, så att komma iväg är bra för mig. Jag hoppas kunna fortsätta i höst också om det blir en omgång då med.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial