Bra barndomsminne #1

När jag fyllde nio fick jag en biljett till min första konsert som jag skulle gå på av egen vilja. Sikta mot stjärnorna hade trollbundit mig hela hösten – jag avskydde John Lennon och kunde inte lyssna på Imagine i flera år för att lookalike-Lennon vann över min favorit Cher – och när lokaltidningen annonserade om den kommande turnén ville jag gå.

Mamma och jag gick. Det var himla spännande. När de började spela så var basen hög och det dunkade i bröstet, bokstavligt talat. Jag hade aldrig varit med om det tidigare så det var lite läskigt, men jag lutade mig till mamma och berättade och avslutade med att ”…det är värt det!”

Efteråt fick jag Cherlookalikens autograf. Det var stort. Och jag var väldigt nöjd.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial