Dag 30 – Ett sista ögonblick

De bästa ögonblicken just nu är när Lilla Fluffego drar en fot eller en hand längs insidan av magen. Det är obeskrivligt. Det kom gradvis men nu är jag övertygad om att Lilla Fluffego är min stora kärlek i livet och det finns ingen jag älskar mer än henom. Förlåt klyschan men hen är det bästa som har hänt mig någonsin. (Sen har mycket annat varit roligt och bra det med men överlag så sopar Lilla Fluffego mattan med det).

Så, nu ska jag försöka blogga om jobbrelaterade saker här. Lilla Fluffego förpassas nu hit (om jag känner behov av att vilja blogga om henom).

2 kommentarer

  1. Ja det är märkligt det där, vilken kapacitet till att älska man upptäcker hos sig själv. Och det slutar inte där, det växer och växer och man blir alla klyschor i världen innan det är klart – en lejoninna som skulle kunna döda för sitt lilla barn!

    Jag saknar inte mycket med min graviditet, men just den där totala närheten till barnet kan jag sakna ibland. När världen känns lite otrygg runt min bebis önskar jag nästan att jag kunde stoppa tillbaka henne en liten stund ;-)

    1. I dagsläget är det inte mycket jag kommer sakna med graviditeten heller, men det är tur att det finns en del bra grejer som gör det mera uthärdligt. Dem är jag tacksam för. :)

Kommentarer är stängda.